Men hur blir man den där jobbiga människan då? Jag tror att mitt drömjobb skulle vara på en tidning. Något magasin där jag kunde få en liten spalt kanske, en spalt där man kan få skriva av sig av sina tankar och funderingar och sen jobba resten av tiden med layout och design. Tänker mig något som t.ex. Veckorevyn eller Härligt Hemma. Det skulle vara toppen.
En blogg är ju en ganska så bra plattform för det egentligen, men då måste man ha en inriktning, man måste vara engagerad i något specifikt ämne. Som Hanapee skriver om sitt liv men med inriktning på feminism och kvinnors rättigheter, eller Angelica Blick och Sofi Fahrman skriver om mode. Just nu är jag bara en 25-årig tjej som har en blogg om mitt alldeles för alldagliga liv som jag har väldigt svårt att tänka mig att någon annan än min mamma och mina vänner skulle tycka vara intressant.
Men är jag intressant kanske? Är min blogg lockande på något sätt för att jag är precis som alla andra? Folk kan säkert känna igen sig i mig, en helt vanlig tjej som jobbar 08-17 och pendlar i ca. en timme för att komma till jobbet. Som kämpat med ekonomin och delat med sig av livet som arbetssökande. Är det på något sätt intressant? Därför ställer jag nu frågan: om du inte är släkt med mig och läser mig blogg, vad är det som gör att du läser den? Vad är det som gör att du kommer tillbaks? Vad är det som är intressant? Kommentera gärna så jag får veta för jag är nyfiken! Jag vet att ni inte är så många, men jag vet ändå att ni finns.
But how do you become that annoying person? I think my ideal job woult be for a magazine. Somewhere I could, maybe, have my own column and work with layouts and design when I'm not writing. I'm thinking something along the lines of Swedish women's magazine Veckorevyn or Härligt Hemma. That would be great.
A blog can be a pretty good place to start when you think about it, but I feel like you need to have some sort of theme, or involved in a certain political subject. Like Sweidish blogger Hanapee writes about her life but also about feminism and women's rights, or Angelica Blick and Sofi Fahrman are fashion bloggers. Right now I'm just this 25 year old girl who writes about her everyday life, which is so extremely normal and average that I find it hard to think that anyone other than my mom and my friends would fint it interesting.
But maybe I am interesting? Is my blog somehow interesting because I'm just like everyone else? I think that maybe I'm relatable. I'm an average girl who works from 8 a.m. - 5 p.m. every day and has an hour commute to get to work. Who's been struggling with money and shared things about unemployment. Is that somehow interesting? That's why I'm asking you this: if you aren't related to me and read my blog, what makes you read it? What is it that makes you come back? I'd really like a comment about this because I'm dying to know. I know you aren't that many, but I know you're there.